I dagens värld har Adolph Strecker blivit ett återkommande ämne som täcker olika intresseområden. Från politik till teknik, kultur och samhälle i allmänhet, Adolph Strecker har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess betydelse och relevans kan inte underskattas, och dess inverkan märks på alla nivåer i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Adolph Strecker, från dess ursprung till dess inflytande på människors dagliga liv. Vi kommer att analysera dess utveckling över tiden och undersöka dess konsekvenser för framtiden.
Adolph Strecker | |
Född | 21 oktober 1822 Darmstadt |
---|---|
Död | 7 november 1871 (49 år) Würzburg |
Medborgare i | Storhertigdömet Hessen |
Utbildad vid | Justus-Liebig-Universität Gießen |
Sysselsättning | Kemist, universitetslärare |
Arbetsgivare | Tübingens universitet Universitetet i Oslo Würzburgs universitet Justus-Liebig-Universität Gießen |
Redigera Wikidata |
Adolph Friedrich Ludwig Strecker, född 21 oktober 1822 i Darmstadt, död 7 november 1871 i Würzburg, var en tysk kemist.
Strecker blev 1846 Justus von Liebigs assistent i Giessen samt var professor i kemi 1851-60 i Kristiania, 1860-70 i Tübingen och från 1870 i Würzburg. Han skrev flera värdefulla avhandlingar, i synnerhet i organisk kemi. Utöver nedanstående skrifter utgav han en bearbetning av Henri Victor Regnaults "Lehrbuch der Chemie" (1851; fortsatt av Johannes Wislicenus). Strecker invaldes 1861 som ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund.
|