Idag ska vi prata om Örjan Björkhem, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Örjan Björkhem är ett ämne av stor betydelse i dagens samhälle, och dess relevans återspeglas i mångfalden av åsikter det väcker. Från dess inverkan på människors dagliga liv till dess implikationer inom områden som politik, ekonomi och kultur, har Örjan Björkhem varit föremål för intensiv debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Örjan Björkhem, med syftet att förstå dess omfattning och inflytande på vår samtida verklighet.
| Örjan Björkhem | |
| Pseudonym | Elisabet och Per Reymers |
|---|---|
| Född | Leif Örjan Björkhem 9 november 1946 Lund |
| Död | 31 oktober 1996 (49 år) Simrishamn |
| Yrke | Författare, journalist |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Genrer | Skönlitteratur, Facklitteratur, Roman |
| Make/maka | Ann Björkhem |
Leif Örjan Björkhem, född den 9 november 1946 i Lund, död den 31 oktober 1996 i Simrishamn, var en svensk journalist och författare.
Björkhem var son till parapsykologen och hypnosforskaren John Björkhem och växte upp i Malmö. Han återvände till födelsestaden Lund 1961 och studerade filosofi och statskunskap vid Lunds universitet där han blev filosofie kandidat och sedan filosofie magister. Under studietiden var Björkhem vice ordförande för kårpartiet Fria Studenter samt var 1974–1975 redaktör för kårtidningen Lundagård.
Björkhem verkade nästan hela sitt vuxna liv som frilansande författare. Han gav ut en mängd böcker, både skönlitterära och fackböcker. Speciellt ägnade han sig åt paranormala fenomen. Tillsammans med sin hustru Ann Björkhem skrev han romaner under pseudonymen Elisabet och Per Reymers. Björkhem var också lokalpolitiskt verksam i Simrishamn inom partiet Kommunens Väl och satt i såväl kommunfullmäktige som i den lokala socialnämnden.
Under pseudonymen Elisabet och Per Reymers gav makarna Björkhem ut massmarknadslitteratur i bokserierna Vita serien, Hjärter dam och Mysrysare. Lars Widmark skrev 1982 en studie av Elisabet och Per Reymers romaner i Vita serien, med titeln Kvinnor i vitt.