Hjemmeværnet
I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Hjemmeværnet och dess inverkan på det samtida samhället. Hjemmeværnet har skapat en debatt mellan experter och medborgare, som genererat motstridiga åsikter och frågor om dess relevans idag. Genom historien har Hjemmeværnet spelat en grundläggande roll inom olika områden, från politik till populärkultur, och dess inflytande fortsätter att vara påtagligt dagligen. I denna mening är det avgörande att i detalj analysera implikationerna av Hjemmeværnet och hur dess utveckling har format vårt sätt att förstå världen omkring oss. Från dess ursprung till dess nuvarande situation vill denna artikel ge ett övergripande perspektiv på Hjemmeværnet och dess betydelse i det samtida samhället.
Hjemmeværnet är en dansk hemvärnsorganisation, motsvarigheten till det svenska Hemvärnet.
Tillkomst
Efter krigsslutet 1945 var det många motståndsmän som inte ville lämna ifrån sig sina vapen utan bildade hemvärnsföreningar. Den statliga hemvärnsorganisationen grundades 1949 på initiativ av den socialdemokratiske folketingsmannen Frode Jakobsen, som under kriget hade varit en ledande motståndsman och ledamot i Frihetsrådet. Jakobsen blev det danska hemvärnets förste civile chef.
Uppdrag
Det danska hemvärnet har till uppdrag att understödja försvarets och det civila samhällets beredskap.
Försvarsstöd
- Bevakning av militäranläggningar, däribland flygbaser
- Utbildning av försvarets soldater
- Luftrumsövervakning
- Gränsövervakning till sjöss
- Havsmiljöinsatser
Civilt stöd
- Sjöräddningsinsatser
- Reservpolisinsatser, som
Organisation
Det danska hemvärnet leds av Hjemmeværnskommandoen (hemvärnskommandot). Hemvärnskommandot leds dels av en militär chef, Chefen for Hjemmeværnet (en generalmajor) och en civil chef, Den Kommitterede for Hjemmeværnet.
Under hemvärnskommandot lyder:
- Hjemmeværnsskolan (hemvärnsskolan)
- Hærhjemmeværnet (HHV) (arméhemvärnet)
- Flyverhjemmeværnet (FHV) (flyghemvärnet)
- Marinehjemmeværnet (MHV) (marinhemvärnet)
Arméhemvärnet
.jpg)
- 3 Totalförsvarsregioner (chef: överste från armén)
- Virksomhedshjemmeværnet (driftvärnet)
- Energi VEN
- Tele VTE
- Järnväg VJE
- 16 hemvärnskompanier
Förbandstyper
- Det finns ett hemvärnskompani HVK för varje kommun. Varje HVK består av en eller flera bevakningsplutoner.
- Det finns ett stabshemvärnskompani STHVK per hemvärnsdistrikt.
- Polishemvärnskompanierna utgör en reservpolis, vilken står under befäl av chefer från den ordinarie polisen. Vid normal instats är kompaniets hemvärnssoldater obeväpnade. Vid särskild insats samt under kris och krig är det fullt beväpnat.
- Infanterihemvärnskompanierna består av minst två skytteplutoner och har stridsuppdrag. Hemvärnsdistriktets spaningsplutoner och motoriserade övervakningsplutoner tillhör infanterihemvärnskompanierna.
- Særlig Støtte og Rekognoscering SSR är arméhemvärnets fjärrspaningsförband, ställd till arméns förfogande och direkt underställd Hærens Operative Kommando.
Flyghemvärnet
- 2 flyghemvärnsdistrikt FHD
- 1 avdelning under Bornholms hemvärn
- 33 eskadriller (divisioner) (chef: kapten i hemvärnet)
- Hemvärnets flygande avdelningar HFD med åtta flygplan
Marinhemvärnet
- 2 marinhemvärnsdistrikt MHD
- 1 avdelning under Bornholms hemvärn
- 39 hemvärnsflottiljer HVF (chef: kapten i hemvärnet)
- 30 flottiljfartyg
Förbandstyper
- Sjögående flottilj (HVF)
- Stabsflottilj(MHD FRIVST)
- Musikflottilj (MU HVF)
- Maritime Force Protection (HVF MFP)
Internationella insatser
- Närskyddstropp, Basra, Irak (2006) - huvudsakligen från SSR
- Närskyddstropp, Bagdad, Irak (2007)
- Bevakningspluton, Helmand, Afghanistan (2009–2011)
- Bevakningspluton, Kosovo (2011–2013)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Hjemmeværnet, 28 maj 2013.
- ^ Opgaver Arkiverad 24 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. 2013-07-1.
- ^ Ledelsen Arkiverad 28 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. 2013-07.31.
- ^ Organisation Arkiverad 16 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. 2013-07.31.