Guam
I dagens värld har Guam blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess framtida implikationer, har Guam fångat mångas uppmärksamhet globalt. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska alla aspekter av Guam, från dess ursprung till dess inflytande idag. Vi kommer att analysera dess inverkan på olika områden, samt de perspektiv som finns kring detta ämne. Oavsett om du är expert på området eller bara nyfiken på att lära dig mer om Guam, har den här artikeln något för alla.
| Territory of Guam Guåhan |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: ”Where America’s Day Begins” | ||||||
| Nationalsång: Fanohge Chamoru |
||||||
_(Polynesia_centered).svg) |
||||||
| Huvudstad | Hagåtña | |||||
| Största stad | Dededo | |||||
| Officiella språk | engelska, chamorro | |||||
| Statsskick | Amerikanskt territorium | |||||
| - | • President | USA:s president | ||||
| - | • Guvernör | Eddie Calvo (R) | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 549 km² (192:a) | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 års uppskattning | 170 800 (179:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 311 inv./km² (46:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2005 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $ 3,2 miljarder (167:e) | ||||
| - | Per capita | $ 21 000 | ||||
| Valuta | Amerikansk dollar (USD) |
|||||
| Tidszon | UTC+10 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Mount Lamlam, 406 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | lokalt 6 mars (1521), 4 juli | |||||
| Landskod | GU, GUM, 316 | |||||
| Toppdomän | .gu | |||||
| Landsnummer | 1 671 | |||||
Guam (engelska: Territory of Guam; chamorro: Guåhan), är ett amerikanskt autonomt territorium i ögruppen Marianerna i västra Stilla havet. FN anser området vara ett icke-självstyrande område.
Geografi
Guam är den största och sydligaste ön i Marianerna, med en areal på cirka 549 km² vilket även gör den till den största ön i hela Mikronesien. Ön är cirka 48 km lång och upp till 19 km bred. Den högsta höjden är Mount Lamlam på 406 m ö.h.
Ön ligger cirka 5 300 km väster om Hawaii och cirka 2 500 km söder om Japan.
Klimat och miljö
Klimatet på Guam är tropiskt, dvs varmt och fuktigt. Regntiden varar juli till december och under regntiden förekommer tyfoner.
Administrativ indelning
Guam är indelat i 19 administrativa enheter, villages (svenska: byar' Agana Heights, Agat, Asan-Maina, Barrigada, Chalan Pago-Ordot, Dededo, Hagåtña, Inarajan, Mangilao, Merizo, Mongmong-Toto-Maite, Piti, Santa Rita, Sinajana, Talofofo, Tamuning, Umatac, Yigo och Yona. Huvudorten Hagåtña med cirka 1 100 invånare ligger på öns västra del.
Historia
Guam har troligen varit bebodd av polynesier sedan 1500-talet f.Kr.. Ön besöktes av portugisen Ferdinand Magellan den 6 mars 1521 under den första världsomseglingen. 1667 hamnade den under spansk överhöghet. USA erövrade ön den 21 juni 1898 under det spansk-amerikanska kriget och behöll den efter freden 1899.
Japan ockuperade Guam i december 1941 under andra världskriget. USA återtog ön i augusti 1944. Den 27 september 1949 blev Guam ett externt amerikanskt territorium med inre autonomi, vilket ön är än idag. Guam var huvudön i det av Förenta nationerna utsedda amerikanska förvaltningsmandatet US Trust Territory of the Pacific Islands åren 1954 till 1962.
Den 24 januari 1972 hittades den japanske militären Yokoi Shoichi i en otillgänglig del av ön, där han ensam hade gömt sig i djungeln ända sedan 1944.
Idrott
Guam är rankat på 179:e plats på det internationella fotbollsförbundet, Fifas, världsranking för herrlandslag. Detta av totalt 207 landslag.
Guvernörer
- Carlton S. Skinner, 1949–1953
- Ford Quint Elvidge, 1953–1956
- William T. Corbett, 1956–1956
- Richard Barrett Lowe, 1956–1959
- Marcellus G. Boss, 1959–1960
- Joseph F. Flores, 1960–1961
- William P. Daniel, 1961–1963
- Manuel F.L. Guerrero, 1963–1969
- Carlos G. Camacho, 1969–1975
- Ricardo J. Bordallo, 1975–1979
- Paul M. Calvo, 1979–1983
- Ricardo J. Bordallo, 1983–1987
- Joseph F. Ada, 1987–1995
- Carl T.C. Gutierrez, 1995–2003
- Felix Camacho, 2003–2011
- Eddie Calvo, 2011–
Källhänvisningar
- ^ ”Non-Self-Governing Territories”. United Nations. http://www.un.org/en/decolonization/nonselfgovterritories.shtml. Läst 29 oktober 2012.
Externa länkar
| ||||||||||||||
| ||||||||
|