Franz Xaver Kugler
I dagens värld är Franz Xaver Kugler ett ämne som väckt stort intresse och debatt inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Franz Xaver Kugler blivit en central diskussionspunkt. När vi går in i 2000-talet är det avgörande att förstå och analysera Franz Xaver Kuglers roll i våra liv, både individuellt och kollektivt. Den här artikeln utforskar de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Franz Xaver Kugler, och tar upp dess relevans och omfattning i dagens värld.
Franz Xaver Kugler, född den 27 november 1862 i Königsbach, Rheinpfalz, död den 25 januari 1929 i Luzern, var en tysk astronom och assyriolog.
Kugler studerade i München, trädde 1886 in i jesuitorden och blev 1894 professor i astronomi och matematik vid Ignatius-kollegiet i Valkenburg i Nederländerna. Sedan 1898 fortsatte Kugler den av Epping påbörjade vetenskapliga bearbetningen av babyloniska kilskrifter, främst av astronomiskt och religiöst innehåll, och i facktidskrifter meddelade han enstaka preliminära resultat av sina studier.
Av speciellt astronomiskt intresse är hans skrifter: Die Babylonische Mondrechnung (1900) och Sternkunde und Sterndienst in Babel, I—II, med Ergänzungen (1907—14). Dette arbejde fullbordades med Sternkunde und Sterndienst in Babel, II, 2:a häftet (Münster 1924), som innehåller den assyro-babyloniska kronologin från 800—600-talet f.Kr. och den babyloniska kronologin från 500-talet—första århundradet f.Kr.. Vidare utgav han Sibyllinischer Sternkampf und Phaeton in naturgeschichtlicher Beleuchtung (Münster 1927).
Källor
- Kugler, Franz Xaver i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1923)